Saaremaa

Yta: 2922 km2 (6,5% av Estlands yta) Huvudstad: Kuressaare 14 951 invinare (11. 2004)

Administrativ fordelning: 15 kommuner, 1 stad

Invanarantal: 35 584 (11. 2004) 2,6% av estlands befolkning

Befolkningstathet: 13,1 personer I km2

Befolkningssammansattning: 98% ester, 1,2% ryssar, 0,34% finnar, 0,23% ukrainare, 0,31% andra folkslag

Medeltemperatur i luften: sommar +19°C, vinter -1 °C

Estlands storsta 6, Osel, kanner de fiesta som en semestero med sarpraglad natur och тйпда sevardheter. Osel har kunnat behalla sin sarpragel, mycket tack vare sitt avsides geografiska lage. I de uraldriga byarna kan man fortfarande hitta byggnader med vasstak och stengardsgardar, har har ocksS vackra folkdrakter bevarats och ett for on karaktaristiskt sprSkbruk. Till symbolerna som kannetecknar Osel hor saval enebuskarna som dolomiten, vaderkvarnarna och det hembryggda Osel-olet. Fargstark historia. Lamningarna fran de forsta bosattningarna pa Osel uppskattas vara c:a 8 000 ar gamla. Den forntida frihetskampen slutade ar 1227 med kapitulation infbr danska och tyska korsriddare. Det tyska overmakten fick ett slut ar 1559 da on slides till danske kungen. Ar 1645 overgick Osel for mer an ett halvt Srhundrade i svensk ago. Under det stora nordiska kriget ockuperades on av Peter I styrkor och on uppgick i det stora Tsarryska riket. Osel, med sin strategiska betydelse, var skadeplats for stridigheter under saval det forsta som det andra varldskriget. Efter ett halvt Srhundrade under sovjet-makten blev Osel ater fritt tillsammans med ovriga Estland i augusti 1991. Manga sevardheter. Bland Osels sevardheter kan man lyfta fram ett antal, det kan vara kvarnbacken i Angla, klinten vid Mustjala, klockstapel f3n 1600-talet i Kihelkonna, Loona herrgard, ruinerna av Maasilinna ordens-borg eller Mihkli gardsmuseum i Viki. Osels medeltida kyrkor med sin arkaiska arkitektur ar sevarda, tex Karja och Poide kyrkor. Den aldsta kyrkan, Valjala, ar byggd pa 1200-talet. I den enda staden pa Osel, Kuressaare, (Arensburg fram till 1917) finns den storsta turistmagneten, namligen Biskopsborgen frSn 1200-talet, vars like inte finns i hela Baltikum. Kuressaare ar ocksa kand for sin vackra och valbevarade stadsbebyggelse.

Dolomit - marmorn fran Saaremaa

De fiesta av Saaremaas turister besoker med all sakerhet Torget eller nagon souvenirbutik under sin vistelse pa on for att ta med sig en skarva av den vackra on. Bland de utstallda foremalen marks med all sakerhet ljusstakar, underlagg, skalar och agg av dolomit. Dolomiten ar ett slags kalksten och i synnerhet hor Saaremaadolomiten till en sadan art som man inte finner nagon annanstans i varlden. Darfor ar dessa fdremal unika. Trots att turisten inte med egna ogon sett hur man brutit och behandlat stenen, ar det en bit unik naturtillgang man tar med sig med foremalen De* naraa och rotstandskraftiga matenalet bdrjade anvandas redan pa 12OS-ialet. Man byggde kyrkor och aven varldsliga bygg^ader av det lattbearbetade och vaderbestandiga materialet. Dolomiten har anvants som byggnads- och fasad- materia Kuressaareborgen. I den gamla delen av Kuressaare stadskarpa finner man speciella garneringar av dolomit, portaler, pelare, trappor, stenmurar och grindstolpar. Saaremaadolomiten har kommit till anvandning i stader sasom Tallinn, Riga, S:t Petersburg och Moskva dar representationsbyggnader byggts av och dekorerats bade interior! och exteriort med materialet. Dagens stenindustri pa Saaremaa anvander dolomiten bl a till brunnsan- ordningar, fbnsterbraden, kaminer, pelare, golv- och vaggbeklad- nader, gravstenar, skulpturer och sist men inte minst souvenirer. Saaremaadolomiten kan se olika ut. Den mjuka dolomiten fran Kaarma hor till Estlands popularaste byggnads- och skulptur- material. Den attaroetade dolomiten fran Selgase har vacker struktur och Paadla-dolomiten har gula skiftningar. Dolomiten fran Kaugatoma ar hard och full av r ngar av sjoliljor som bildar vackra monster. Ett av de aldsta fbretagen pa Saaremaa som brutit och arbetat med dolomiten ar Saare Dolomit AB. Foretaget har forsett byggen sasom Tallinns huvudbibliotek, Sakala-centret, stadshallen och Birgittinerklostret med byggnadsmaterial.